Möte 2024-12-03

Anmäls att regionala utvecklingsnämndens protokoll från sammanträdet 2024-10-16 justerats i föreskriven ordning.

• Folkhögskolorna Västmanlands län 

Lars Forsmark och Margareta Wistrand presenterar länets tre folkhögskolor; Hästsportens Folkhögskola, Tärna folkhögskola och Västerås folkhögskola.

Lars Forsmark inleder med att hälsa ledamöter och ersättare välkomna till Västerås folkhögskola. Han berättar om folkhögskolans historia och om Västerås folkhögskolas resa från att vara den minsta folkhögskolan till att vara den fjärde största i landet.  Vidare berättar han om Hästsportens Folkhögskola samt presenterar kursutbud för Hästsportens Folkhögskola respektive Västerås folkhögskola.

Margareta Wistrand fortsätter och presenterar Tärna folkhögskolas kursutbud. Hon tar upp bristen på yrkesutbildade på gymnasial nivå samt svårigheter för arbetsgivare att rekrytera arbetskraft med rätt attityd och engagemang. Hon berättar att Tärna folkhögskola arbetar med att ge kursdeltagarna såväl teoretiska kunskaper som personlig utveckling och förmågor att ha med sig i arbetslivet.

Avslutningsvis presenteras rapporten Samhällsekonomisk effektutvärdering av folkhögskolan och kortare utdrag av vad som framkommer i enkätundersökningar.

• Insatser för en god kompetensförsörjning

Emma Linnman och Anna Wahlgren informerar om det regionala kompetensförsörjningsarbetet. De inleder med att presentera förutsättningarna i Västmanland och tar bland annat upp att andelen arbetslösa i länet ligger över rikssnittet och att den generella utbildningsnivån är lägre i Västmanland jämfört med övriga landet. Vidare berättar de om glappet mellan den prognostiserade tillgången och efterfrågan på arbetskraft inom vård- och omsorgsyrken samt inom tillverkningsindustrin. De lyfter att söktrycket till utbildningar inom dessa branscher behöver öka.

Nämnden diskuterar bland annat vad arbetsgivare inom branscher med kompetensbrist kan göra för att skapa sin egen kompetens och organisering av arbetsplatsförlagt lärande (APL-platser).

De går vidare och berättar hur regionens kompetensförsörjningsarbete utgår från bland annat lagstadgade uppdrag, en nationell strategi för hållbar regional utveckling samt regionala förutsättningar; länets utmaningar och styrkor. De tar upp att regionerna har i uppdrag att; fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet; bedöma kompetensbehov inom offentlig och privat sektor; samverka samt initiera och driva utvecklingsinsatser för en förbättrad kompetensförsörjning. De går igenom exempel på hur Region Västmanland konkret arbetar med uppdragen och nämner bland annat att ett nytt arbetssätt inrättats i form av branschdialoger samt tar upp arbete med samordning av och deltagande vid olika nätverksträffar och samverkansstrukturer. De berättar om pågående insatser och nämner bland annat arbetet med reformen om planering och dimensionering för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.

Nämnden diskuterar bland annat samverkan mellan de politiska samverkansgrupperna i Region Västmanland, vikten av att ta hem information till kommunerna samt engagemang vid dialog- och nätverksträffar. Resurser och lösningar för att ge mindre företag möjlighet att vara en del av arbetet med att få ut unga i arbete efterfrågas.

De går vidare och presenterar Mälardalsrådet som driver frågor för resultat inom infrastruktur och kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsfrågorna drivs inom samarbetet En bättre matchning och omfattar utbildningsområden: lärarförsörjning och samhällsbyggare inom infrastruktursektorn. De tar upp bristen på samhällsbyggare och nämner att det finns ett betydande behov av arbetskraft inom till exempel järnväg och väg samt inom sjöfart. De berättar om den systembild som är under framtagande, bilaga En Bättre Matchning - Kritiska yrken och utbildningar för Stockholm-Mälarregionens transportinfrastruktur - storregional systembild. Det ställs höga krav på infrastrukturlösningar i Stockholm-Mälarregionen och utan rätt kompetens riskerar planerade satsningar utebli eller försenas. De tar upp att det finns stora behov av samhällsbyggare inom infrastruktursektorn i Stockholm-Mälarregionen och att det finns utmaningar inom utbildningssystemet för att tillgodose arbetsmarknadens behov av samhällsbyggare inom infrastruktursektorn. Nämnden har möjlighet att ge inspel till den systembilden. Under våren 2025 kommer nämnden informeras om hantering av systembilden. Det tas även upp att det finns behov av samverkan, utveckling av aktuellt utbildningssystem för att möta kompetensbehoven, en förbättrad planering och dimensionering av relevanta och attraktiva utbildningar samt behov av en eller flera övningsanläggningar i Stockholm-Mälarregionen.

Nämnden diskuterar bland annat påverkan av ersättningsnivåer för utbildningsanordnare och volymer för bristyrken.

• Arbetet med uppdaterad regional utvecklingsstrategi

David Lundgren informerar om det slutliga arbetet med uppdatering av den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Dokumentet bereds nu politiskt och workshops med regionens politiker har nyligen ägt rum. Regionala utvecklingsnämnden planeras fatta beslut om utvecklingsstrategin vid kommande sammanträde i december 2024 och regionfullmäktige i februari 2025. Han visar bland annat dokumentets nya struktur, att en nulägesbeskrivning av huvudindikatorerna har lagts till samt berättar om en ny webbplats och en ny statistiksida.

Ordförande Jenny Landernäs och vice ordförande Karolina Myllergård tackar förvaltningen för lyhördhet och en positiv process.

• PTS Bredbandsstöd - utfall 

Lars Eriksson inleder med att presentera siffror för Svealand och Västmanland 2024. Han går igenom förutsättningar, hur mycket som utlystes, antal ansökningar, belopp samt utfall. Han nämner att endast tio projekt söktes i Västmanland och att tre kommuner i länet helt saknade projekt. Han sammanfattar 2024 och tar bland annat upp att det varit en dålig utdelning på grund av ett svagt intresse från aktörer och få ansökningar. Det är få aktörer som är aktiva och söker stöd i länet. Han avslutar med att berätta att mycket av tilldelat stöd i länet för 2021 och 2022 kommer att lämnas tillbaka och tar upp behov av en eventuell ändring i PTS-stödet samt en möjlig förflyttning mot ett regionalt stöd.

Nämnden diskuterar bland annat aktuellt system för stöd samt tar upp nämndens möjligheter att påverka utfall och hur systemet ser ut i dag.

• ÖMS 2050

Simon Bölling inleder med att presentera vilka som ingår i ÖMS-samarbetet och berätta om syftet med samarbetet. Han tar bland annat upp nyttan av en samordnad planering och ökad integrering mellan länen samt fördelarna med att kunna använda varandras styrkor och kunskaper. Vidare berättar han om strategin ÖMS 2050 som togs fram 2018 och innehåller strategiska inriktningar gällande bland annat integrering av arbets-, utbildnings- och bostadsmarknaderna, arbete för att stärka områdets internationella kopplingar samt utveckling av en effektiv godsförsörjning. Med anledning av förändringar i omvärlden har ett revideringsarbete av de strategiska inriktningarna och dokumentet påbörjats. Som en del av revideringsarbetet har en konferens där regionala utvecklingsnämndens presidium deltog ägt rum. Respektive organisation planeras att besluta om den nya strategin under hösten 2025.

• Remiss Regional Systemanalys (RUF240098)

Siv Living inleder med att informera om statusen på arbetet med nationell infrastrukturplanering. Hon berättar att riksdagen väntas fatta beslut om infrastrukturpropositionen den 11 december i år och att det i början på januari 2025 kommer gå ut direktiv till Trafikverket om åtgärdsplanering.

Hon fortsätter med att visa en tidplan för Regional systemanalys. Remissperioden kommer att påbörjas den 4 december i år och remissinstanser är länets kommuner.  Det kommer att arrangeras två dialogtillfällen där representanter från partierna kommer att delta. Hon presenterar dokumentets struktur och går kort igenom innehållet uppdelat på kapitel. Hon berättar bland annat att dokumentet ska bidra till att öka tillgängligheten i Västmanland och om strategiska inriktningar för hållbar tillgänglighet. Hon tar upp prioriteringar för nationell infrastruktur och vilka objekt som kommer ha fokus för kommande påverkansarbete.

Regionala utvecklingsnämnden planeras fatta beslut vid det planerade sammanträdet den 12 mars 2025.

• Uppdatering - arbetet kring företagsklimatet

Christer Alzén inlededer med att kort presentera arbetet med företagsklimatet i Västmanland. Region Västmanland och länets kommuner har genomfört en förstudie om företagsklimatet i länet i syfte att se om det finns behov av ett gemensamt projekt i länet.

Heléne Bäckström berättar om Norbergs kommuns arbete för att nå ett bättre företagsklimat i kommunen. I Svensk Näringslivs mätning av det lokala företagsklimatet i Sveriges kommuner 2024 kom Norbergs kommun på plats 290. Hon tar upp att det finns fler anledningar till den låga rankningen och berättar att kommunen nu arbetar med att ta fram en näringslivsstrategi för 2025. Under 2024 har bland annat cirka 40 företagsbesök genomförts, workshops med fokus på företagare har hållits och riktlinjer för besöksnäringen tagits fram. Hon fortsätter att gå igenom aktiviteter för 2025 och nämner att kommunen arbetar mycket tillsammans med Skinnskattebergs kommun och Fagersta kommun.

Nämnden diskuterar bland annat att det är viktigt med dialog mellan näringsliv och kommun samt attityd och hur kommuninvånarna uppfattar företagandet i kommunen.

Christer Alzén fortsätter med att ta upp Region Västmanlands roll i arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat i länet. Han informerar bland annat att 1 miljoner kronor avsätts i projektmedel under 2025 och redogör för kommunernas förutsättningar för att kunna ta del av dessa medel.

• Genomgång projektbeslut upp till 1 miljon kronor

Christer Alzén informerar om Projektbanken som finns på Tillväxtverkets webbplats. I Projektbanken går det att läsa om vilka projekt som beviljats stöd och läsa om varje projekt. Han visar hur sökningar kan göras i Projektbanken samt visar exempel på projekt.  

Beslut om kursutbud på Tärna folkhögskola för läsår 2025/2026. Marknadsföring av långa utbildningar börjar den 1 februari 2025.

Margareta Wistrand informerar kort. 

Folkbildningsrådet upptäckte i granskning av studieförbundet Ibn Rushd under hösten 2023 brister i efterlevnaden av de demokrativillkor som Folkbildningsrådet tillämpar. Folkbildningsrådet återtog därför medel för viss verksamhet och begärde en åtgärdsplan för att säkerställa hanteringen av studiematerial etc. Regionala utvecklingsnämnden fattade 2023-12-18 ett delegationsbeslut om att pausa utbetalningarna till studieförbundet Ibn Rushd och att genomföra en utvärdering. För att säkerställa att Region Västmanlands demokrati- och övriga villkor efterlevs genomförde Region Västmanland tillsammans med Västerås stad en utvärdering av studieförbundets regionala verksamhet.

Resultatet av utvärderingen visade att brister inte direkt kunde påvisas i efterlevnaden av demokrati- och övriga villkor. Samtidigt noterades i rapporten att olämpligt kursmaterial hade använts, men eftersom det inte framgick av dokumentation på vilket sätt det hade använts bedömdes det inte kunna styrka att det var en brist i efterlevnaden.

Parallellt med utvärderingen i Västmanland gjordes utvärderingar i fler län, varav det i några kunde påvisas brister i efterlevnad av demokrati- och övriga villkor. Eftersom det i rapporten i utvärderingen i Västmanland lyftes att Ibn Rushd hade ett väl utbyggt internt kontrollsystem, nationellt-, regionalt och lokalt, så har bristerna i andra regioner bedömts ha relevans även för verksamheten i Västmanland.

Folkbildningsrådet fattade ett beslut 2024-09-04 om att Ibn Rushd inte kommer att få statsbidrag från och med 2025. Eftersom det regelverk som tillämpas i Region Västmanland utgår från de bedömningar som görs av Folkbildningsrådet innebär det att några medel från och med januari 2025 inte kommer att utbetalas.

Den 2024-10-03 meddelade Ibn Rushd att man lägger ned verksamheten i hela landet.

Regionen beviljar årligen medel inom regional utveckling utifrån fastställda ekonomiska ramar i regionplanen. Medlen fördelar sig dels på driftbidrag/medlemsavgifter, dels på projektbidrag. Fördelningen följer Regelverk - Regionens medel för regionalutveckling, RV210833, 2021-09-07 § 188.

Fördelningen utgår från det regionala utvecklingsansvaret och de uppgifter som regionen har. Utgångspunkten är mervärde av tillgängliga resurser i syfte att skapa bästa möjliga framtid för dem som bor och verkar i länet.

Ärendet medför inga ytterligare ekonomiska konsekvenser då fördelning sker inom ramen för beslutad budgetram. Ärendet innebär en förstärkt regional utveckling i länet och bidrar till att utveckla Västmanland.

Uppföljning sker inom ordinarie system.

Regionfullmäktige beslutade 2024-11-12 § 188 att bifalla ett motionsyrkande om att Region Västmanland ska engagera sig tillsammans med berörda kommuner, stiftelsen och övriga ägare att i relevanta forum verka för om staten bör ta ett större ansvar för Strömsholms kanal.

Inga övriga frågor framställs.

Ordförande Jenny Landernäs avslutar sammanträdet med att önska alla en god jul.