Möte 2026-05-13

Anmäls att regionala utvecklingsnämndens protokoll från sammanträdet
2026-03-11 justerats i föreskriven ordning.

Samverkan för barn och ungas bästa - Länspilot i Västmanland
Liselotte Eriksson inleder och presenterar ärendet.
Maria Boman fortsätter och ger en tillbakablick över pilotprojektet i Västmanland. Hon ger en bakgrundsbeskrivning och berättar om vilka som ingår i den nationella styrgruppen för projektet. Hon redogör för övergripande mål respektive projektmål. Projektmålen innebär framtagande av en länsgemensam samverkansmodell för tidigt förebyggande arbete med barn och unga samt utveckling av socialtjänstens arbete utifrån nya socialtjänstlagen. Vidare redogör hon för det kartläggningsarbete som genomfördes under 2025 och det fortsatta arbete som bedrivs utifrån resultaten. Hon tar upp projektets fokusområden kopplat till framtagande av samverkansmodell och nämner bland annat att strukturen för länets styrning och ledning är välfungerande och anpassad efter den nya samverkansmodellen. Hon informerar även om delprojektmål där att ett förslag på länsgemensamma former för teambaserat arbetssätt inklusive samordning är framtaget och testat i några kommuner. Ett ytterligare delprojektmål är att ta fram rutiner för samverkan mellan berörda aktörer vid tidig upptäckt eller oro för ofödda barn och tydliggör varför detta behov finns.  

Nämnden efterfrågar en beskrivning om vilken typ av problematik som det efterfrågade föräldrastödet som lyfts avser. Vidare diskuteras hur samverkansstrukturerna har utvecklats hittills under projektets genomförande.

Samsjuklighetsprojektet
Liselotte Eriksson inleder och presenterar ärendet.
Tina Rinkeborn ger en tillbakablick om samsjuklighetsreformen och dess syfte. Hon redogör för propositionen En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd (2025/26:251) och tar bland annat upp tydliggörande av ansvar, krav på samordnad behandling och behov av att göra en översyn av annan relevant lagstiftning för att säkerställa att regelverken harmoniserar. Riksdagen förväntas fatta beslut om den nya lagen i juni i år. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2028. Vidare beskriver hon arbetet inom samsjuklighetsprojektet i länet och tar upp arbetet med Bostad Först, pilotverksamhet Utökad samverkan med öppenvårdsmottagningen Treklövern i Västerås, utbildningssatsning, samt arbete för att bedöma förutsättningar för en Mini-Maria. Avslutningsvis berättar hon om det fortsatt arbetet i det länsgemensamma projektet som är förlängt till och med den 31 mars 2028. Bland annat nämns behov av revidering av de länsgemensamma överenskommelserna om samverkan för barns och ungas hälsa respektive för samverkan om vuxnas psykiska ohälsa.

Nämnden diskuterar bland annat de ekonomiska delarna för reformen och projektet, samt hur biståndsenheter för personer med funktionsnedsättning involveras.

Arbetet för nyföretagandet i länet 
Christer Alzén inleder och beskriver en del av det arbete som bedrivs för att öka nyföretagandet i Västmanland. Han ger en tillbakablick till strategisk regional berednings beslut från 2018 om en länsgemensam lösning för nyföretagarrådgivning, vilket bedrivs genom Nyföretagar­Centrum.

Maria Filipovic fortsätter och presenterar sig och NyföretagarCentrum. Hon beskriver NyföretagarCentrum och arbetet genom att visa siffror för hela landet. Hon redogör för mål, NyföretagarCentrums uppdrag och berättar vad de erbjuder för att få nyföretagare startklara. Hon presenterar utfallet i länet för 2025 och tar bland annat upp siffror för antal startade företag, samt företag startade av kvinnor respektive utrikesfödda. Hon visar siffror för antal företagsstarter i samtliga kommuner i länet och anger andel som startats via NyföretagarCentrum. Hon berättar även vad de schablonberäknade skatteintäkterna, från nyföretagande till kommunen, per företag uppgår till. Hon presenterar en tidslinje om hur nyföretagandet sett ut under de senaste fem åren i Västmanland, där utvecklingen visar en svagt uppåtgående trend. Vidare redogör hon för hur finansieringen ser ut i dag där en del består av projektmedel från Region Västmanland. Hon beskriver hur arbetet bland annat bidragit till en samverkansmodell för nyföretagande i Västmanland samt en etablerad och länstäckande struktur. Avslutningsvis lyfter hon samarbetspartner och beskriver förutsättningar för ett fortsatt stärkt företagande på lång sikt. Bland annat framhålls behovet av att nå fler invånare och blivande företagare i hela länet, samt vikten av att säkerställa en stabil finansiering för att möjliggöra långsiktig effekt och samhällsnytta.

Nämnden tar bland annat upp samverkan med Ung Företagsamhet. Vidare efterfrågas en bedömning av vad som behöver göras ytterligare i Västmanland med beaktande av att länet har en hög arbetslöshet och ett relativt lågt nyföretagande.

Mobilitet för framtiden- ett projekt om uppkoppling
Lars Eriksson informerar om en studie gjord med småföretag i sju regioner i Mellansverige. Studien är en del av det treåriga projektet Mobilitet för framtiden, som har fokus på uppkoppling, och berör vilken betydelse den digitala infrastrukturen har för småföretags lönsamhet och möjlighet till tillväxt. 1 070 småföretag har besvarat undersökningen, vilken även kompletterats med 21 djupintervjuer. Han redogör för delar av undersökningen och tar bland annat upp att studien visar att en stor del av företagen använder och är beroende av molntjänster i det dagliga arbetet, vilket driver ett ökat behov av uppkoppling för att verksamheterna ska fungera. Han tar upp vad småföretagare anger som de största hindren för digitaliseringsutvecklingen och visar en film med tre exempel på företagare med verksamheter som är beroende av digitala system för verksamheten. Vidare tar han upp svenska småföretags användningen av molntjänster i förhållande till andra länder inom EU och berättar om EU:s mål om att 75 procent av företagen ska använda molntjänster år 2030. Sammanfattningsvis visar studien att småföretagen har kommit långt i sin digitalisering men att den digitala infrastrukturen inte har utvecklats i samma takt.

Lars Eriksson avslutar med att informera att studiens rapport kommer att publiceras den 5 juni i år. Nämndens ledamöter och ersättare kommer att tillsändas en inbjudan till ett lunchwebbinarium som äger rum samma dag.

Nämnden diskuterar kostnader för företagare kopplade till mobilnätet.

Svar om Skolverkets enkät om kompetensbehov
Emma Linnman och Annette Wisén informerar om Skolverkets nya planerings- och dimensioneringsunderlag. De inleder med att berättar om Skolverkets uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag som stöd för stöd för huvudmäns planering, dimensionering och erbjudande av gymnasial utbildning, vilket görs var tredje år. Inför detta har Region Västmanland lämnats möjlighet att lämna inspel om kompetensbehovet som finns i Västmanland. De visar Skolverkets bedömning från 2023 av utbildningsutbudet samt hur utfallet för andel platser i Västmanland 2025 blev. De redovisar även andelen intagna elever per högskoleförberedande program respektive yrkesprogram under perioden 2021–2025 och konstaterar att andelen elever på yrkesprogram har ökat i länet totalt. Utvecklingen varierar dock mellan kommunerna. Vidare redogör de för regionens inspel och berättar hur underlag inhämtats. Bland annat nämns branschmöten samt dialog med HR-nätverk, politiska Samverkansgruppen kompetensförsörjning och andra professioner med kunskap om kompetensbehov. De visar en sammanställning av, samt ger en förklaring till, regionens bedömning av de gymnasiala kompetensbehoven per program inför 2026. De betonar att bedömningen avser det kompetensbehov som är kopplat till de yrken och områden som respektive program utbildar till. En jämförelse med Skolverkets bedömning från 2023, om huruvida antalet platser bör öka eller minska, görs också.

Nämnden diskuterar bland annat hur genomförandet ska ske och hur det kan regleras i större respektive mindre kommuner. De lyfter även en bedömning av riskerna med att inte förändra utbildningsutbudet samt behovet av samverkan i länet kring de mer kostnadskrävande utbildningarna.

Annette Wisén informerar att ett samverkansmöte kommer att arrangeras under hösten 2026 efter det att Skolverkets underlag presenterats.

Aktuellt inom infrastrukturområdet: Nationell plan och länstransportplan 
Nationell plan 2026-2037
Siv Living informerar om att regeringen den 28 april i år fastställt Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Hon gör en tillbakablick av processen och redogör för vad beslut om nationell plan innebär. Hon informerar om planram och att mycket av Trafikverkets planförslag kvarstår. Hon nämner även att mycket även ligger i linje med regionens yttrande. Vidare tar hon upp att det är ett fortsatt fokus på att underhållsskuld och kostnadskontroll, samt att en utredning om ett statligt bolag fortsatt är aktuell. Hon går vidare och beskriver vad nationell plan innebär för enskilda objekt och nämner särskilt Värmlandsbanan Karlstad-Kil, Hjulstabron, Mälarbanan och en ny station på Finnslätten. Hon informerar om Oslo-Sthlm 2.55 och Mälardalsrådets inställningar till nationell plan och tar upp vad aktörerna ser som positivt men också saknar. Hon avslutar med att berätta om vad som händer framåt och lyfter en kontinuerlig dialog med Trafikverket, samt tar upp att Kollektivtrafiknämndens och regionala utvecklingsnämndens presidier inom kort kommer ha tillsammans med Trafikverket.
Länsplan 2026–2037
Erica Löfqvist inleder med att informera att regeringen i samband med beslut om nationell plan även beslutat om ramarna för länsplan 2026–2037. Kommande steg i processen enligt tidsplan är att regionfullmäktige ska fastställa länsplanen. Hon presenterar en ekonomisk fördelning mellan de olika åtgärdsområdena och respektive tidsperiod. Särskilt nämns posten för trimningsåtgärder. Vidare beskriver hon genomförandet av planen och tar upp att Trafikverket bedömer planen genomförbar. Hon betonar att en kontinuerlig dialog och avstämning mellan kommunen och Trafikverket är viktig.

Nämnden diskuterar bland annat tidplan för nationell plan och särskilt Mälarbanan, samt tar upp de ekonomiska aspekterna.

Enligt villkoren för mottagande av statsbidrag från Folkbildningsrådet ska samtliga
folkhögskolor särredovisas samt genomföra revision. Efter genomförd granskning
lämnas ett intyg som ska bifogas med årliga underlag till Folkbildningsrådet.

Margareta Wistrand redogör kort för ärendet.

Karolina Myllergård (S) lämnade vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde 2025-05-20 nämndinitiativ med förslag om stöd till brukarorganisationer och funktionsrättsorganisationer i Region Västmanland.

Ett förslag till regionala utvecklingsnämndens svar redovisas.

Regeringen har erbjudit regionerna och Gotlands kommun att ta fram underlag inför framtagande av Sveriges nationella och regionala partnerskapsplan för perioden 2028-2034 med fokus på:

• Regionens viktigaste ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar samt territoriella utmaningar. 
• Förslag till investeringar och andra interventioner som kan bidra till att möta dessa utmaningar.

Av underlagen ska det framgå vilka relevanta regionala strategier som används. Underlagen bör även ta sin utgångspunkt i EU-kommissionens berörda förslag till rättsakter, med beaktande att rättsakterna ännu inte är antagna.

Maria Reinitz presenterar ärendet och redogör för framtagande av Sveriges Nationella och regionala partnerskapsplan. Hon inleder med att ge en bakgrund till EU:s budget och berättar därefter om pelare 1, som är en av de fyra centrala pelarna som förslaget är uppbyggt kring. Hon beskriver den nationella och regionala partnerskapsplanens uppbyggnad och Regeringskansliets erbjudande till regionerna om att ta fram underlag inför framtagandet av planen. Hon presenterar de principiella medskicken och avslutar med en sammanfattning samt en beskrivning av de kommande stegen i processen.

Psykisk hälsa är ett prioriterat område i såväl nationell folkhälsopolitik som i Region Västmanlands regionala utvecklingsstrategi. Barn och ungas uppväxtvillkor och möjligheter till god hälsa är centrala förutsättningar för en socialt hållbar regional utveckling. Mot denna bakgrund har Hallstahammars kommun initierat dialog med Region Västmanland om ett fördjupat samarbete.

Region Västmanland och Hallstahammars kommun har tagit fram en överenskommelse om ett gemensamt handslag för att stärka den psykiska hälsan hos barn och unga. Bakgrunden är en försämrad självskattad psykisk hälsa bland barn och unga, med särskilt tydlig utveckling bland flickor.

Handslag som arbetsform beskrivs i den Regionala utvecklingsstrategin. Syftet med detta handslag är att utveckla ett samordnat, långsiktigt och kunskapsbaserat arbetssätt med fokus på främjande och förebyggande insatser. Ärendet har beretts inom Regionala utvecklingsförvaltningen i dialog med Hallstahammars kommun. Verksamhet Folkhälsa har samordnat arbetet.

Marie Tollefsen Markström redogör kort för ärendet. Christer Alzén ger en beskrivning av arbetet med politiska handslag samt utvecklingen av dessa inom arbetet med den regionala utvecklingsstrategin (RUS).  

Regeringen antog 2025 den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention, Det handlar om livet. Strategin betonar behovet och vikten av ett långsiktigt, samordnat och kunskapsbaserat arbetet.

Surahammars kommun ser ett behov av att stärka och vidareutveckla det lokala arbetet inom psykisk hälsa. Mot denna bakgrund önskar Surahammars kommun ingå ett handslag med Region Västmanland, verksamhet Välfärd, inom ramen för den Regionala utvecklingsstrategin (RUS).

Handslaget innebär ett fördjupat samarbete där Surahammars kommun är huvudman för arbetet och ansvarar för sin organisering, styrning och interna förankring.

Välfärd bidrar med kunskaps- och processtöd under arbetet med att identifiera gap samt ta fram förslag på insatser som kan göras och hur dessa kan följas upp för att se om det ger önskat resultat. Välfärd bidrar även med att tillhandahålla metoder och modeller för genomförande. Den närmare planeringen av arbetets innehåll, omfattning och ambitionsnivå görs gemensamt av parterna utifrån lokala behov och tillgängliga resurser. Parterna ansvarar gemensamt för att löpande stämma av inriktning, förväntningar och nästa steg i arbetet. Handslaget avses pågå under cirka två år.

Lise-Lotte Eriksson och Sofia Ekman redogör kort för ärendet.

Kulturplanen för Västmanland 2027–2029 anger den regionala inriktningen för kulturutvecklingen i länet under planperioden. Planen har tagits fram i dialog med kommuner, civilsamhälle, kulturskapare och andra berörda aktörer. Kulturplanen utgör ett strategiskt styrdokument som beskriver prioriteringar, mål och utvecklingsområden för den regionala kulturverksamheten. Den ligger till grund för samverkan inom kultursamverkansmodellen samt för dialog med staten, kommuner och andra aktörer. Förslaget har varit ute på remiss och har därefter reviderats utifrån inkomna synpunkter. Planperioden har justerats till 2027–2029 i syfte att undvika att beslut om ny kulturplan sammanfaller med ett valår. Detta skapar bättre förutsättningar för politisk förankring och ett långsiktigt arbete med planens genomförande.

Lena Karlström informerar om ärendet och redogör för resultatet av arbetet med framtagandet av den regionala kulturplanen. Hon belyser förändringar och förstärkningar i förhållande till den nuvarande kulturplanen. Vidare tar hon upp kopplingen till den regionala utvecklingsstrategin (RUS) samt de tre målområdena: ett välmående kulturliv, ett tillgängligt kulturliv och ett skapande kulturliv. Varje målområde innefattar ett övergripande mål samt prioriterade områden som beskriver regionens inriktningar.

Region Västmanland har, i sin roll som länsplaneupprättare, fått regeringens uppdrag att ta fram ett förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län för perioden 2026–2037. Länsplanen utgör tillsammans med den nationella planen för transportinfrastruktur den ekonomiska planeringen för investeringar i statlig infrastruktur i länet.

Beslut om länsplanen fattades av Regionala utvecklingsnämnden 2025-12-16, inför redovisning till Regeringskansliet. Regeringen fattade 2026-04-24 beslut om Nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037 (Dnr LI2023/00651), vilket därmed fastställde de ekonomiska ramarna. Den tilldelade ramen för Västmanlands länsplan kvarstår till 1525 miljoner kronor, vilken efter Trafikverkets avräkning justerats till 1566 miljoner kronor, och är därmed oförändrad från beslutet av nämnden i december.

Inga övriga frågor framställs.