Möte 2024-04-19

Minnesanteckningar från samverkansgrupperna. 

Christina Kiernan inleder med att presentera sig och berättar hur dagens tillitssamhälle har behov av en höjd grundnivå och ytterligare verktyg för att demokratin ska kunna försvaras. Hon tar upp Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) definition av välfärdsbrottslighet, att välfärdsbrottslighet inte består av ett brott utan av fler, samt vilka verksamheter inom kommun respektive region som kan beröras av välfärdsbrottslighet. Hon berättar om arbete mot välfärdsbrottslighet och lyfter vikten av politiskt stöd för att kunna arbeta strategiskt, att lagstiftningen efterlevs, samt att det finns riktlinjer och rutiner för otillåten påverkan. Hon tar upp att det är viktigt att arbeta förebyggande med välfärdsbrottslighet och ger ett exempel från Malmö stads arbete för att beskriva hur dyrt det reaktiva arbetet kan vara. Vidare redogör hon för utmaningar i arbetet mot välfärdsbrottslighet och tar bland annat upp intresse- och målkonflikter samt lagstiftning, exempelvis sekretesslagstiftning, som hinder. Hon berättar om otillåten påverkan och att SKR i hemställan föreslagit att regeringen ska låta utreda hur brott som otillåten påverkan, hot och våld mot anställda ska kunna lagföras som brott mot offentlig verksamhet. I början på 2024 lämnades betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Hon redogör för SKR:s remissvar och tar bland annat upp att SKR anser att det som föreslås i utredningen inte är tillräckligt och att det saknas en djupare analys av vilka yrkesgrupper som omfattas. Hon lyfter kommuners respektive regioners problembilder och tar bland annat upp ekonomiskt bistånd, föreningsbidrag och assistans, samt avtalshantering, felförskrivning och avsaknad av tillståndsplikt. Hon tar upp Brottsförebyggande rådets (Brå) rapport Intyget som dörröppnare till välfärdssystemet. En rapport om välfärdsbrott med felaktiga intyg. Hon redogör även för SKR:s hemställan om åtgärder för att förebygga, upptäcka och motverka välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvård samt tandvård. 

Beredningen diskuterar läkarlegitimationer och hantering av läkare som är utbildade utanför EU.

Christina Kiernan fortsätter med att lämna en lägesbild för den kriminella ekonomin kopplad till välfärdsbrottslighet och infiltration i kommuner och regioner. Hon berättar hur kriminella har en strategisk planering för sin kriminalitet, samt beskriver arbetet för att motverka infiltration och tar bland annat upp hur viktigt det är med bakgrundskontroller. Hon informerar om Brå:s rapport Möjliggörare för kriminella nätverk. Avslutningsvis lyfter hon att det är viktigt att kommuner och regioner arbetar med välfärdsbrottslighet, att risk- och sårbarhetsanalyser görs samt att det fattas beslut i fullmäktige. Hon redogör för vad SKR arbetar med framåt och tar bland annat upp utgivande av stödmaterial, kartläggningsarbete, samt välfärdsbrottslighetsveckan som äger rum vecka 43 med bland annat en konferens.

Gemensam dialog om hur regionen och kommunerna arbetar med välfärdsbrottslighet.

Region Västmanland inleder med att berätta att regionen har avtal med många olika vårdgivare och kontroller görs i olika register. Samarbeten är viktiga då det finns begränsat med resurser inom sektorerna. Regionen har tagit fram Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Region Västmanland, vilket kommer behandlas av regionfullmäktige 2024-04-23.

Västerås stad: Viktigt att veta var sårbarheten i verksamheterna finns. Lyfter samverkan men eftersöker konkreta aktiviteter, såsom en aktionsplan. Västerås har ett samarbete med Södertälje kommun.

Kungsörs kommun: Kungsörs kommun och Arboga kommun har startat en ny säkerhetsenhet tillsammans. Viktigt med samverkan när kriminaliteten flyttar runt.

Sala kommun: Kommunen arbetar med en handlingsplan. Mindre kommuner behöver ha in rutiner för arbetet mot välfärdsbrottslighet i det dagliga arbetet. Kontrollfunktioner behöver finnas inom alla verksamheter i kommunen. Viktigt att vara synkroniserade när kriminaliteten flyttar från Västerås till de mindre kommunerna.

Norbergs kommun: Önskar information om möjligheten att använda AI i arbetet med att motverka välfärdsbrottslighet. Christina Kiernan återkommer i frågan.

Köpings kommun: Säkerhetsenheten arbetar med dessa frågor. Enheten har tagit fram en riktlinje som kommer att behandlas i kommunstyrelsen i närtid. Ett samarbete på området är välkommet.

Skinnskattebergs kommun: Arbete med frågan bör identifieras i ledningsgruppen i kommunen. Arbetet ska påbörjas.

Fagersta kommun: Idag bedrivs inget strukturerat arbete. Viktigt med samverkan och att länets kommuner delar med sig till varandra i arbetet.

Surahammars kommun: Ett viktigt arbete som kommunen hittills inte arbetat med. Påverkan på upphandlingar tas upp. Gemensam kommunpolis med Fagersta lyfts som positivt.

Hallstahammars kommun: Kommunen har anställt en strateg med inriktning på det brottsförebyggande arbete, vilken ska fördjupa sig på området.

Beredningen tar bland annat upp att det är viktigt att partier uppmärksammar att kriminella planteras i partier och lyfter vikten av kontroller.

Lena Törneskär inleder med att presentera sig och lämnar en bakgrund till arbetet med välfärdsbrottslighet i Eskilstuna kommun. Hon informerar om Eskilstunas definition på välfärdsbrottslighet och lyfter att styrdokument för arbetet har förankrats i kommunfullmäktige. Hon redogör för det arbete som pågår i Eskilstuna kommun och tar bland annat upp att kontaktpersoner för välfärdsbrott på förvaltningar och bolag träffas en gång i månaden samt att det finns en särskild styrgrupp bestående av direktörer och förvaltningschefer. Hon berättar även om samarbetet Lacus som är sex Mälarkommuner i samverkan mot organiserad brottslighet. Vidare går hon bland annat igenom vad som utmärker välfärdsbrottslighet, berättar om exempel från Eskilstuna kommun och tar upp samarbete mellan kommuner då den som granskas flyttar från kommunen. Hon tar upp att det behövs ett politiskt ställningstagande med förankring i kommunens styrdokument, att riskhantering och åtgärdsplaner behöver implementeras i det ordinarie arbetet, samt att det är ett utmanande arbete som tar tid. Avslutningsvis lyfter hon utmaningar i arbetet, att det finns stöd att ta del av samt uppmanar beredningen till att ta hjälp av varandra i kommunerna.

Beredningen ställer frågor om hur kontaktgruppen är representerad och till vem styrgruppen rapporterar.

Lars Almroth, Sara Fredin och Cecilia von Alten informerar om gemensam målbild Nära vård. Sara Fredin inleder med att berätta om varför omställningen till Nära vård görs och framhåller den demografiska utvecklingen samt tar upp förändrade behov, digitalisering som förändrar beteenden och den jämlika hälsan. Hon berättar att omställningen behöver göras i hela landet och att detta gäller för alla verksamheter såsom kommunal omsorg, skola och civilsamhället med flera. Hon går igenom historiken för arbetet med Nära Vård i Västmanland sedan starten 2018 och tar bland annat upp den gemensamma målbilden från 2020. Hon berättar om det fortsatta arbetet med Nära vård under 2024 som har fokus på löpande uppföljning, gemensamma uppdrag för Region Västmanland och länets kommuner samt konkretisering av målbild. Hon går igenom exempel på konkreta framsteg och tar upp mobila team för vuxna med komplexa sjukdomar, sammanhållen journal i hela länet, insatser för barn och unga samt äldrepsykiatrisk specialistvård.

Beredningen diskuterar kort omfattningen på sammanhållen journal.

Cecilia von Alten presenterar processen för konkretisering av målbild Nära vård och berättar hur regionen och kommunerna har arbetat med detta sedan hösten 2022. Processen har följts av ledningsdialog, konferens, workshop och förankringsarbete. Chefsforum har i oktober 2023 beslutat om innehåll. Regionala ledningsgruppen och politisk samverkansgrupp Nära vård har under 2024 berett ärendet. Hon presenterar den reviderade målbilden och går igenom delarna servicekvalitet, kompetens, medicinsk kvalitet och ekonomi.

Beredningen diskuterar bland annat kommunernas åtaganden i omställningen, finansiering av nybyggande av särskilda boenden, samt efterfrågar avtal och underlag inför ekonomiska strategiska beslut.

Lars Almroth tar bland annat upp att omställningsarbetet är ett arbete som Region Västmanland och kommunerna har gjort tillsammans och att arbetet säkerställer att de gemensamma resurserna räcker längre och kan möta framtida ökade behov.

Beredningen lyfter att omställningen till nära vård är viktig för såväl regionen som kommunerna då det finns begräsningar i resurser. Vidare lyfts vikten av förankring i kommunerna och att de frågor som behandlas i samverkansgrupperna förmedlas tillbaka till kommunerna.

Siv Living informerar vad som är aktuellt inom infrastrukturarbetet i länet. Hon inleder med att presentera processen och påverkansmöjligheter för Nationell plan 2026–2037. Hon berättar att Region Västmanlands remissvar har överlämnats till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet och redogör för vad som har lyfts som Region Västmanlands viktigaste medskick gällande inriktningsunderlaget. Nästa steg i processen är att regeringen kommer att lämna en proposition och Region Västmanland kommer då få ytterligare möjlighet att lämna synpunkter. Hon tar upp arbetet med Västmanlands länstransportsplan 2026–2037, vilken behandlar behov i transportinfrastrukturen. Länets kommuner har fått erbjudande om att inkomma med inspel inför framtagandet av den nya länsplanen. Sista svarsdag för kommuner och aktörer är den 31 augusti i år.

Vidare berättar hon om framtagandet av en ny Storregional systemanalys för Stockholm-Mälarregionen samt går igenom tidplanen för förankring och beslutsfattande av rapporten. Hon går kort igenom rapportens innehåll och struktur, samt tar upp prioriterade behov uppdelade i stråk och lyfter Region Västmanlands frågor som kräver hantering. Bland annat lyfts fokus på Mälarbanan. Hon fortsätter att informera om framtagande av Regional systemanalys för Västmanland. Workshops har genomförts med regionala utvecklingsnämnden och kollektivtrafiknämnden, samt vid länsdelssamråd i kommunerna under hösten 2023 och våren 2024. Hon berättar om beredning- och förankringsarbete samt att regionfullmäktige kommer att fatta beslut om rapporten.  Avslutningsvis presenterar hon en ett utkast på en stråkkarta för Västmanland som håller på att utarbetas. 

Beredningen tar bland annat upp att stråken som redovisas på kartan är viktiga för hela Västmanlands utveckling, samt lyfter hur viktigt det är för näringslivet att det finns pendlingsmöjligheter mellan olika län. En stärkt kapacitet mellan Västerås och Hitachi Energy i Ludvika lyfts särskilt.

Simon Bölling ger en uppdatering gällande påverkansarbete. Han berättar om påverkansarbete för att bland annat lyfta behov av åtgärder på Mälarbanan. För detta arbete finns en arbetsgrupp med Västerås stad och Sala kommun, samverkan sker även med till exempel Oslo-Sthlm 2.55 och aktiviteter sker tillsammans med olika aktörer och enskilt. Exempel på aktiviteter är opinionsbildning genom debattartiklar och att engagera näringslivet. Han presenterar exempel på ytterligare viktiga åtgärder samt avslutar med att gå igenom målgrupper för påverkansarbete: samverkare, beslutsfattare och ambassadörer.

Pernilla Conley Pettersson inleder med att kort informera om bakgrunden till förstudie: Gemensamt arbete kring etablering och investering i Västmanland. Förstudien har tagits fram av Future Place Leadership. Beredningen har inför sammanträdet tagit del av förstudien och tillhörande bilagor, samt en tjänsteskrivelse.

Fredrik Jonsson presenterar Future Place Leadership. Han informerar om investerings- och etableringsfrämjande arbete, vad det är och varför ett gemensamt arbete kring detta är viktigt. Han beskriver hur investeringar blir alltmer komplexa, investerare ställer högre krav och att kommuner behöver gå samman för att arbeta mer proaktivt. Förstudien visar att det finns goda förutsättningar för samverkan kring investeringar- och etableringar i Västmanland, men att det även finns utmaningar. Utmaningar som tas upp är bland annat begränsad elkapacitet, bristfällig infrastruktur och funktionella förbindelser i vissa delar av länet. Han avslutar med att redovisa förstudiens förslag på möjliga vägval framåt för Västmanland.

Eva Lilja informerar hur Västerås stad, vilken är den kommun som har flest resurser, arbetar på området. Hon lyfter bland annat att Västerås näringsliv och den kompetens som finns har en stark attraktionskraft, samt att mycket av det arbete som sker dagligen är tillsammans med redan befintliga företag.

Samuel Strömgren berättar att Arboga kommun har en lång tradition av att arbeta expansivt. Han lyfter närheten till E18 och Försvarsmaktens centrallager som styrkor samt att kommunen har bra med mark men att effektsituationen i kommunen är problematisk.  

De avslutar med att ta upp att Region Västmanland och kommunerna inte konkurrerar med varandra, att det är hela länets potential och kraft som är intressant för ett levande län, samt att konkurrensen sker med andra regioner och län. Vidare lyfter de att alltfler orter i länet kommer att bli alltmer involverade med varandra i olika frågor, särskilt med beaktande av Natomedlemskapet. 

Beredningen diskuterar kort hur kommunerna kommer att inkluderas samt möjligheten att få ihop hela länet i arbetet framåt.  

Pernilla Conley Pettersson informerar om preliminära resultat av pågående projekt kring företagsklimatet i länet. Analysen, som genomförs av Great Consulting Nordic AB på uppdrag av Region Västmanland och länets kommuner, är inte färdig men arbetet som hittills har gjorts presenteras. Syftet med analysen är att skapa en bättre förståelse för företagsklimatet i länet och uppmärksamma styrkor och svagheter för att kunna rikta insatser. Hon går igenom vad analysen kommer att innehålla och tar upp de utmaningar som hittills har uppmärksammats. Bland annat lyfts att företagen tycker att kommunerna har bra service men att det saknas samordning, särskilt i komplexa ärenden. Hon informerar om SKR:s och Svenskt Näringslivs mätningar av företagsklimat och redogör för resultatet för respektive kommun i länet i Svenskt Näringslivs mätning 2023. Vidare redogör hon för framgångsfaktorer och rekommendationer framåt. Avslutningsvis berättar hon att det inte finns någon efterfrågan att driva något större projekt ihop men att Region Västmanland kan vara behjälpliga att sätta mål för länet, koordinera erfarenhetsutbyte samt stödja kommuners förbättringsinsatser med projektmedel.

Beredningen diskuterar kort förväntningar på kommuner och näringslivschefers mandat i frågan.  

Mats Ellman presenterar kostnadseffektiviseringar för Kollektivtrafikförvaltningen. Han informerar att kundcenter i Västerås kommer att stängas i juni 2024 samt att förvaltningen kommer att göra en kostnadsöversyn gällande bland annat administrativa kostnader, bemanning, egenavgifter och ersättningsnivåer. Han visar planerade och inställda avgångar på Bergslagspendeln under februari respektive mars, vilket visar en förbättring av genomförda avgångar. Vidare berättar han om kollektivtrafiknämndens beslut från december 2023 om effektiviseringar av den regionala kollektivtrafiken med fokus på parallellgående buss- och tågtrafik. Han informerar om syfte och förutsättningar för uppdraget och tar bland annat upp att den regionala busstrafiken planeras att anpassas efter behov och kapacitet där det finns parallellgående tågtrafik. Han tar upp att föreslagna reduceringar inte bedöms få någon större effekt på målet om ökad marknadsandel i enlighet med trafikförsörjningsprogrammet då reduceringarna förutsätter en fungerande regional tågtrafik samt att andelen resor av det totala antalet är begränsat. Avslutningsvis presenterar han förväntade effekter av planerade reduceringar, samt informerar om pågående samverkan och dialog med UL gällande busstrafiken mellan Uppsala-Västerås och Uppsala-Sala.

Möjlighet att lyfta aktuella mellankommunala frågor för dialog.

Johanna Odö (S) tar upp Totalförsvarsdagen med fokusområde näringsliv som Länsstyrelsen bjöd in till den 17 april. Hon lyfter regionens roll respektive länsstyrelsens roll samt svårigheter för näringslivschefer att bedriva frågor på området. En önskan om att diskutera detta vid något av SRB:s kommande möten lyfts.

Amanda Lindblad (S) lyfter Region Västmanland och länets kommuners skrivelse till Finansdepartementet om arbete för skattebefrielse av biogas. Strategisk regional beredning beslutade vid sammanträde 20230-04-14 att ställa sig bakom skrivelsen.   Jenny Landernäs (M) informerar att det inte inkommit något formellt svar på skrivelsen men att försiktigt positiva signaler har framförts av finansministern.

Vid nästa sammanträde planeras följande frågor:

• Samverkan Mälardalens Universitet
• Kollektivtrafik