Möte 2026-04-17

Patrik Skörvald beskriver läget i länet. Han utgår från polisregion Mitt med fokus på Västmanland och berör arbetet framåt kopplat mot samverkan. Han inleder med en beskrivning av dagens brottslighet, hur snabbt den förändras, samt nämner behovet av att polisens arbete anpassas därefter. Han redogör för det stora behovet av att stärka poliskåren och vilket kompetensbehov som behövs inom polisen kopplat till civilsamhället och den utvecklade brottsligheten. Han tar upp de insatser som genomförs för att attrahera, rekrytera och behålla personal, och då särskilt i det aktuella polisområdet. Han berättar om arbetet framåt och om polisens ambition att etablera närvaro på ytterligare platser kopplat till behovet av en mer mobil verksamhet. Vidare lyfter han behovet av att polisen har synlighet och närvaro, i såväl den fysiska miljön som en digital närvaro. Han tar upp statistik om skjutvåld och ger en bild av hur rekryteringen av barn och unga till våldsbrott ser ut i dagsläget. Han berättar om den nationella polisoperationen Augere som påbörjats i hela landet för att minska rekrytering av barn och unga till våldsbrott samt för att samverkan mellan kommuner, socialtjänst och andra samhällsaktörer ska förstärkas. Han beskriver även utvecklingen av Trygghetens hus samt redogör för befintlig samverkan och lokala projekt i länet. Bland annat lyfts ett gott samarbete mellan kommunpoliser och kommunerna.

Beredningen efterfrågar statistik rörande ungdomsbrottslighet. Vidare förs diskussioner om behovet av kommunpoliser och polisnärvaro i länets kommuner, vikten av synlighet och närvaro i skolan från tidig ålder samt arbetet mot välfärdsbrottslighet.

Stefan Renlund informerar om samverkansstrukturer inom det brottsförebyggande trygghetsarbetet som finns i Västmanland. Han beskriver pågående arbete och de förflyttningar som gjorts i länet. Han inleder med att redogöra för aktuellt ramverk, samt ta upp det ansvar som åvilar både kommunala och regionala aktörer vad gäller bidrag till och samordning av det brottsförebyggande arbetet. Han tar bland annat upp regeringsuppdragen Barn och unga i organiserad brottslighet (Bob) och Praktiknära stöd. Vidare presenterar han struktur för samverkan i länet och berättar om bland annat Länsbrå, Nätverk kring välfärdsbrottslighet och Bob, samt nämner vilka aktörer som är involverade och ger exempel på arbete som bedrivits. Han tar upp att Brottsförebyggande rådet (Brå) i sin senaste rapport om det brottsförebyggande arbetet beskriver en positiv utveckling inom området sedan lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete infördes. Vidare nämner han två lunchföreläsningar som Länsstyrelsen i Västmanland arrangerar i maj, en som är riktad till yrkesverksamma och en för vårdnadshavare. Avslutningsvis informerar han om uppdrag om avhopparverksamhet. Resultatet av arbetet under 2025–2026 visar en etablerad samverkan i länet, ökad beredskap för att ta emot avhoppare från organiserad brottslighet samt att det finns ett regionalt nätverk.

Beredningen framhåller behovet och betydelsen av att även kommunerna ingår i nätverk och samverkansarbete kring välfärdsbrottslighet. Vidare betonas vikten av att samverkan inom området välfärdsbrottslighet utvärderas.

Helene Öhrling inleder med att informera om kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete, samt tar upp exempel från Västerås stad. Hon tar upp hur ett gemensamt fokus kring frågorna speglar organisationen i sin helhet och arbetet i Västerås stad. Hon berättar om Trygghetsrådet som är samverkan mellan Västerås stad och polisen samt om strategisk samverkansledning där även regionen är en aktör. Vidare tar hon upp det arbete som inleddes 2021 i syfte att skapa en långsiktig modell för samverkan med polisen. Hon beskriver arbetet utifrån olika tidsperspektiv och steg. Arbetet finns sammanfattat i rapporten Ensam är inte stark samt i utvärderingen Tillsammans blev vi starkare. Avslutningsvis berättar hon om SAO (Studiemotiverande Arbetslivsorientering) -jobb som är ett nytt arbetssätt för praktik, vilket testas på några av Västerås stads grundskolor. Hon redogör för vad SAO-jobb är samt beskriver koncept, syfte och ansökningsprocessen. Hon redogör för vilka företag som deltar och vad de ansvarar för. Hon berättar hur inledningen har varit och belyser de positiva resultat som hittills har framkommit.

Beredningen nämner bland annat en förhoppning om att konceptet även blir aktuellt för landets och länets mindre kommuner.

Det föreslås att förslag till beslut och uppdraget till Regionala ledningsgruppen revideras till att redovisas under Q3 (tredje kvartalet).

Regionala ledningsgruppen fick i uppdrag av strategisk regional beredning att arbeta fram ett förslag på reviderat samverkansavtal mellan kommunerna och regionen.

De identifierade områden som skulle ingå i översynen var:

• Se över avtalstiden för avtalet. Avtalstiden är kort i förhållande till de långsiktiga investeringar som behöver göras för att kunna utföra beställd trafik.
• Undersök om avtalskopplingen till Citybanan behöver kvarstå i avtalet.
• Undersöka möjligheten att införa skrivningar i avtalet gällande krav på effektivitet av genomförd trafik.
• Komplettering i avtalet gällande uppföljning och efterlevnad av avtalet.
• Tydligare beskrivning av ansvar och roller i avtalet.
• Beskrivning gällande vad lagstiftningen innebär.
• Tydliggöra vad det innebär om någon part säger upp avtalet.

Övergripande förändringar som ligger i det föreslagna reviderade avtalet:

• Ändring av budget och finansieringsmodell från rambudget till avräkningsmodell.
• Generell uppdatering/modernisering av text.
• Tagit bort gamla avtalskopplingar.
• Tydligare beskrivningar gällande ansvar och roller.
• Tydligare kopplingar till lagen och vad den innebär.
• Förslag på längre avtalstid.
• Tillägg kring vad som gäller vid uppsägning av avtal.
• Tillägg gällande uppföljning och efterlevnad av avtal.
• Uppdaterade bilagor så att de överensstämmer med den nya avtalstexten.

Regionala ledningsgruppen och samverkansgruppen för kollektivtrafik och infrastruktur föreslår att samtliga parter ingående i samverkansavtalet ställer sig bakom det reviderade avtalet.

Arne Andersson ger en översiktlig tillbakablick och en sammanfattande beskrivning av uppdraget. Han berättar om arbetsgruppens respektive Samverkansgrupp kollektivtrafik och infrastrukturs insatser i arbetet. Han redogör för huvuddragen i revideringarna av samverkansavtalet samt de övergripande förändringarna. Vidare beskriver han de bakomliggande resonemangen och skälen till revideringarna. Avslutningsvis berörs beslutshantering i kommuner och regionen där parterna uppmanas att fatta beslut om samverkansavtalet innan sommaren 2026.  

Dialog om kommunernas beredningsprocess och status inför beslut om samverkansavtalet föreslås hanteras via Regionala ledningsgruppen.

Fråga väcks om Samverkansgrupp kollektivtrafik och infrastrukturs möte den 8 maj ska äga rum. Beredningen föreslås besluta att mötet ställs in.

Fortsättning på tidigare utvärdering av strategisk regional beredning (SRB) och de fyra politiska samverkansgrupperna.

Christer Alzén redogör för bakgrunden till utvärderingen och nämner att enkäten har svarsfrekvens om 47 %. Han går igenom syftet med SRB och samverkansgrupperna, samt redogör för vad enkätsvaren berör. Han tar upp intervjuer av ordförande och vice ordförande för SRB, samt för respektive samverkansgrupp. Han lyfter det som nämnts som fungerar väl och där utvecklingsmöjligheter finns.

Beredningen diskuterar och lyfter bland annat betydelsen av att samverkansgrupper tillsätts och att kommunerna utser representanter med liknande position och mandat. Förankringen i respektive hemkommun bedöms som central, samtidigt som arbetet underlättas när representanter har ett jämförbart mandat. Beslutsansvaret i frågorna lyfts tydligt som ett ansvar för respektive hemkommun.

Vidare framhålls möjligheten att involvera nämndrepresentanter från kommunerna, i syfte att öka spridningen av information samt skapa forum för utbyte kring gemensamma frågor. Det förs även fram förslag om att arbeta med ett huvudområde, samtidigt som andra nätverk bjuds in vid behov när specifika frågor ska hanteras.

Forum som rör frågor om kollektivtrafik, kompetensförsörjning och tillväxt efterfrågas. Punkten ”läget i länet”, där varje kommun och regionen kort redogör för aktuella frågor och nuläge, lyfts fram som ett positivt och värdefullt inslag i SRB:s möten. Avslutningsvis uppmärksammas även längden på mötestillfällena.

Möjlighet att lyfta aktuella mellankommunala frågor för dialog. Inga frågor har anmälts eller lyfts vid sammanträdet.

Maria Linder informerar, på uppdrag av Malin Gabrielsson (KD) ordförande för samverkansgrupp Hälsa, om samverkansgruppens senaste möte där projektet om utökad fysisk aktivitet i skolan lyfts. Den förstudie som har undersökt behov och möjligheter att införa GoFaR och/eller Pep Kommun i Västmanlands kommuner för att stärka barns och ungas fysiska aktivitet är nu avslutad. Nästa steg som föreslås är att ett pilotprojekt med inriktning på GoFaR genomförs. Det kommer att skickas en förfrågan till alla kommuner i länet för att se om kommunerna är intresserade att gå med i pilotprojektet. Vid senaste mötet beslutade Samverkansgrupp hälsa att rekommendera strategisk regional beredning (SRB) att ställa sig bakom förstudiens rekommendation om att ett pilotprojekt med inriktning på GoFaR genomförs. Ärendet föreslås behandlas vid SRB:s möte i juni i år.

Andre vice ordförande Kenneth Östberg (S) tar upp frågan om beredningens planerade möte den 28 augusti i år. Inspel om mötet bör ställas in eller äga rum efterfrågas. Beredningen framför som medskick att mötet bör ställas in.

• Liv och hälsa ung - med särskilt fokus på suicidarbete
• Strategisk regional beredning (SRB) och politiska samverkansgrupper - beslut nästa mandatperiod

Nulägesbeskrivning av införandet av samsjuklighetsreformen efterfrågas.