Möte 2026-10-09

Malin Gabrielsson ger en kort statusuppdatering kring pilotprojektet GoFaR.

Karin Schulz fortsätter på det tema som behandlades vid strategisk regional beredningens sammanträde 2026-06-12. Hon inleder med att presentera sig och berätta om uppdraget som nationell samordnare för ett samlat suicidpreventivt arbete och vad hon hittills gjort inom uppdraget. Hon gör en kort tillbakablick om Det handlar om livet som är den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. Under det aktuella sammanträdet är fokus på ett av strategins sju delmål, delmål 6 om stärkt suicidpreventivt arbete. Hon tar upp att detta även är ett av de tre delmål som prioriterats i Västmanland. Vidare redogör hon för olika aktörers roller i arbetet för psykisk hälsa och suicidprevention. Hon beskriver regeringens stödjande roll samt hur myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhället, forskare samt arbetsgivare och näringsliv samverkar kring strategin. Hon tar upp de samhällsekonomiska kostnaderna för suicid och betonar vikten av att investera i psykisk hälsa och suicidpreventiva insatser. Hon presenterar därefter nationell statistik över suicid och suicidförsök samt går igenom riskfaktorer för suicid, den suicidala processen och de utmaningar som finns med suicidprevention. Hon redogör även för situationen i Västmanland utifrån statistik och en nulägesreflektion.

Karin Schulz återkommer till delmål 6 om stärkt suicidpreventivt arbete och beskriver de områden som lyfts fram som särskilt prioriterade inom delmålet. I samband med detta visar hon en sammanställning över de prioriterade insatserna. Vidare presenterar hon ett nytt prioriteringsstöd som har tagits fram av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt inom ramen för hennes uppdrag som nationell samordnare för ett samlat suicidpreventivt arbete. Prioriteringsstödet syftar till att ge kommuner och regioner ett underlag för att kunna prioritera insatser med störst potential att rädda liv samt att skapa bättre förutsättningar för samverkan. Avslutningsvis lyfter hon strategiska ledningsfrågor för suicidprevention.

Beredningen diskuterar bland annat riskfaktorer för suicid, suicidförsök samt representationen i gruppen. Även studier avseende specifika åldersgrupper som begår suicid lyfts i diskussionen. Vidare uppmärksammas suicid bland barn och unga under 18 år samt lagstadgade utredningar av dessa dödsfall. Beredningen tar upp vikten av att skolorna är involverade i det suicidpreventiva arbetet och lyfter även betydelsen av att säkerställa stöd till äldre personer.

Betydelsen av och möjligheterna att identifiera och hantera suicid och suicidförsök i ett tidigt skede diskuteras också, särskilt mot bakgrund av den höga belastningen inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Avslutningsvis framhålls samordning mellan olika aktörer och myndigheter som en viktig förutsättning för ett effektivt och långsiktigt suicidpreventivt arbete.

Det handslag som Region Västmanland och Surahammars kommun ingått om psykisk hälsa och suicidprevention lyfts som positivt inom det suicidpreventiva arbetet.

I samband med informationen visas en kortare utbildnings- och informationskampanj från Steg för livet.

Magnus Forslund redogör för uppföljning av huvudindikatorer som är kopplade till den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Uppföljningen omfattar huvudindikatorer fördelade på tre målområden; ett välmående Västmanland, ett tillgängligt Västmanland och ett nyskapande Västmanland. Han inleder med att kort berätta om uppföljningen som visar om indikatorn utvecklats positivt eller negativt samt hur indikatorn förehåller sig till rikets nivå. Han tar upp utvecklingen av alla indikatorer och nämner att 40 av 65 indikatorer har utvecklats positivt sedan föregående mätning. Vidare går han igenom huvudindikatorernas utveckling samt sätter det i relation till riket. Indikationerna är klassificerade i fyra kategorier; styrka, på väg åt rätt håll, risk att tappa och prioritera. Bland annat lyfts andelen patienter som får ett första besök inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) inom 30 dagar fram som en positiv utveckling. Han fortsätter med fokus på arbetslöshetens utveckling och presenterar statistik över arbetslösheten i riket och Västmanlands län. Därefter redogör han för arbetslösheten i Västmanland bland personer i åldern 20–65 år, uppdelat på utrikes respektive inrikes födda. Han redogör även för skillnader mellan länets kommuner samt för variationer inom kommunerna. Avslutningsvis sammanfattar han uppföljningen och konstaterar att flera indikatorer kopplade till unga har utvecklats positivt. Samtidigt lyfter han utmaningar, bland annat avseende indikatorer med koppling till arbetsmarknaden.

I den presentation som beredningen får ta del av finns länkar till ytterligare statistik om indikatorerna.

Mathias Knutsson informerar om projektet InVästmanland. Projektet är en gemensam satsning på investerings- och etableringsfrämjande för att stärka Västmanlands attraktions- och konkurrenskraft. Han inleder med att redogöra för projektets mål, projekttid, budget och finansiering. Bland annat nämns att projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden samt av Region Västmanlands regionala projektmedel och länets kommuner genom nedlagd tid. Han ger en tillbakablick från strategisk regional berednings sammanträde 2025-10-10 då han bland annat informerade om uppstartsfasen av projektet och berättar om det arbete som har gjorts därefter. Han beskriver projektets första 1,5 år, med fokus på analys- och kartläggningsarbete i kommunerna samt framtagande av kommunspecifika case och kommunrapporter. Vidare nämner han att aktiviteterna har skapat lokal nytta, gemensamma resurser och återanvändbara metoder. Han beskriver de insikter och lärdomar som dragits inom projektet. Han berättar bland annat om hur arbetet kommer att bedrivas på kort och lång sikt samt vilka möjligheter till stöd som projektet InVästmanland kan erbjuda kommunerna under projekttiden. Han presenterar även ett exempel från projektet från Sala kommun. Avslutningsvis redogör han för de kommande stegen i arbetet och planeringen för 2027. Han beskriver övergången från projektfas till leverans samt hur projektets resultat kan skapa ett bestående värde.

Beredningen diskuterar bland annat företagsetableringar kopplat till arbetslöshet i kommunerna.

Regionråd Jenny Landernäs (M) gör ett medskick om projektets fortsättning och uppmanar kommunerna att ta hem frågan till respektive kommun för att diskutera intresse och förutsättningar för det fortsatta arbetet när projektperioden löper ut om cirka 1,5 år.

Regionala ledningsgruppen fick vid strategisk regional berednings sammanträde 2026-04-17 i uppdrag att bedöma eventuella behov av att förstärka samverkan i länet kring trygghetsfrågor. 

Åsa Öberg Thorstenson återrapporterar uppdraget. Regionala ledningsgruppen bedömer att det i dag finns ett gott samarbete i länet och att det arbete som Länsstyrelsen i Västmanlands län bedriver fungerar väl. Regionala ledningsgruppen ser därmed inget ytterligare behov av förstärkt samverkan i länet inom trygghetsområdet.

Strategisk regional beredning föreslås sammanträda följande datum under 2027:

• 29 januari
• 16 april
• 11 juni
• 27 augusti
• 15 oktober
• 17 december 

Om inte annat anges sammanträder beredningen mellan klockan 09.00 och 15.00.

Förslag om uppstartskonferens för strategisk regional beredning 2027-01-28—2027-01-29 lyfts. Beredningens ledamöter är positiva till förslaget.

Vidare lyfts att mötet den 11 juni 2027 krockar med studentdagen i vissa av länets kommuner. Presidiet tar med sig frågan och undersöker om det finns möjlighet att flytta detta möte till ett annat datum i juni.

Möjlighet att lyfta aktuella mellankommunala frågor för dialog. 
Inga frågor har anmälts eller lyfts vid sammanträdet.

Inga övriga frågor framställs. 

• Utredning om skatteväxling av allmän kollektivtrafik i Västmanland.