Möte 2024-12-04

Anmäls att hälso- och sjukvårdsnämndens protokoll från sammanträdet 2024-11-13 justerats i föreskriven ordning.

Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt samverkansavtal.

Vårdförbundet vill betona vikten av slutsatserna i utredningarna om LARO och lågtröskelverksamhet, och står bakom dem.

Angående ärendet om operationssalar vill Vårdförbundet betona vikten av att utökningen av operationssalar inte sker med hyrpersonal utan i takt med att ny personal med anställs med möjligheten att hinna utveckla rätt kompetens. 

Siffror inom parentes hänvisar till uppdragsbeteckning från regionplan och förvaltningsplan.

• Henrik Nilsson Drott informerar om uppdraget Realtidsdokumentation (Taligenkänning) (RF23-2). Han poängterar att digitaliering är verksamhetsutveckling med digitalt stöd och tar sedan bland annat upp vad taligenkänning i journalsystemet Cosmic innebär, effektmål, aktuell status, omvärldsbevakning och olika exempel på effekthemtagning. Han diskuterar också utvecklingen framåt.
  Nämnden diskuterar bland annat läkarnas uppgifter, möjligheter till medverkan från patienterna, möjligheter med AI (artificiell intelligens), systemets förmåga att hantera dialekter, möjligheter till ytterligare effektiviseringar samt nya möjligheter när tolk behövs.
• Jonas Ekström informerar om planering inför jul- och nyårshelgerna samt planering av rutiner kring vaccinering mot bland annat influensa.
• Annette Daneryd informerar om planeringen inför sommaren 2025. Hon tar bland annat upp nyckelaktiviteter som stängningsplan, frånvaroplanering, ersättningar, dialoger med primärvård och kommuner samt nya arbetssätt.
  Nämnden diskuterar bland annat möjlighet till semester över jul och nyår, skillnaden mellan årets arbete inför sommaren och tidigare års planering samt samarbetet med vårdcentralerna.
• Lars Almroth informerar om månadsrapport till och med november 2024. Resultat ackumulerat till och med november är -959 miljoner kronor och helårsprognos är -1 045 miljoner kronor. Bruttokostnadsutvecklingen har stigit något medan kostnader för inhyrd personal minskat. Han visar också ekonomisk effekthemtagning och uppföljning av ett antal nyckeltal.
  Nämnden diskuterar bland annat hyrpersonal och ekonomiska effekter av olika åtgärder.
• Lars Almroth informerar om Förvaltningsplan 2025. Han tar bland annat upp organisation samt går igenom mål, uppdrag och indikatorer. Han diskuterar också olika insatsområden och arbetet med dem, ledningstanke och utvecklingsidé samt milstolpar i arbetet för att nå målbilden för Hälso- och sjukvård 2029. Han tar också upp det kvarvarande underskottet på -750 miljoner kronor och åtgärder i det fortsatta arbetet för en förbättrad ekonomi och berör internkontrollplanen.
  Nämnden diskuterar bland annat förändring i antal årsarbetare och antal timmar, uppdrag från regionplanen, mål om personalomsättning, redovisning av underskott, budgeten i förhållande till kommande avtalsrörelse, ökad budgeterad kostnad för tekniska hjälpmedel, resurser och arbetssätt inom ambulansverksamheten, vårdplatsantal i förhållande till satsningar inom primärvården, föräldrars möjlighet att följa sina barns vårdkontakter, ekonomiska ramar för intensivvårdsplatser, överenskommelser, investeringar, patientflöden och resursåtgång, förebyggande arbete utifrån kunskapsstyrning, hälsosamtal kopplade till seniorhälsovårdsprogrammet samt bemanningen på Akuten i Västerås.
• Avtalsrörelsen 2025 kommenteras kort.
  Personalföreträdarna deltar inte under denna punkt.
• Stephanie Bruksgård (M) och Lars Almroth informerar om att avtal om förlängning av OB har tecknats.
  Personalföreträdarna deltar inte under denna punkt.
• Alexander Ahlberg informerar om projektet Ökad tillgänglighet och resurser till operation. Han inleder med en bakgrund till projektet och tar sedan bland annat upp syfte och mål för projektet, påverkan på olika verksamheter samt styrgrupp och mottagare för projektet. Han diskuterar också förvaltningens finansiering och rapportering samt rekrytering till de nya operationssalarna. Projektet finansieras till största delen via statsbidrag. Ett av syftena är att utföra vård inom regionen som i dag utförs i andra regioner, och därmed på sikt kunna spara in en del kostnader.
  Nämnden diskuterar bland annat om projektet innebär att regionen i framtiden kan sälja vård i större utsträckning, positiva effekter på olika patientgrupper, utvärderingstidpunkten i slutet av 2025, påverkan på flödena inom EPOS (Enheten för planerade operationer i Sala), påverkan av den ökade operationsverksamheten på vårdavdelningarna, hur kösituationen kan komma att påverkas, tillgången på operatörer, hur många patienter som väljer att vänta på att få vård i regionen samt eventuell påverkan på operationsverksamheten i Köping.
  På grund av jäv deltar inte Stephanie Bruksgård (M) i handläggningen i detta ärende. 
• Eva Sandberg informerar om en ny åldersgräns för subventionerad tandvård. Åldersgränsen sänks från 23 till 19 år den 1 januari 2025. Påbörjad och beviljad tandvård för den berörda gruppen kommer att omfattas av övergångsregler, och patienter mellan 20 och 23 år kommer att få ett ökat allmänt tandvårdsbidrag. Eva Sandberg tar upp hur många i den berörda åldersgruppen som nyttjar tandvården och framhåller att de nya reglerna ger möjlighet till omfördelning av medel till äldre patienter.
  Nämnden diskuterar bland annat möjligheten att prioritera äldres munhälsa högre, att ställa åldersgrupper mot varandra, kostnader för regionen, unga som står i kö och väntar på behandling, hur mycket tid som ges till barns tandläkarbesök samt tandvårdsrädsla.
• Jonas Ekström informerar om uppdraget Utveckla samarbetet med länets kommuner avseende stöd i skolan (RF24-3) med inriktning på dyslexiutredningar. Han tar upp bakgrund, samarbete mellan regionen och kommunerna samt nyttjande av statsbidrag. Han visar också exempel på vad utredningarna kan leda till och fördelar med detta samt går igenom hur arbetet kan utvecklas.
  Nämnden diskuterar bland annat var huvudmannaskapet för utredningarna ligger samt barnperspektivet.
• Jonas Ekström och Christine Senter presenterar en slutrapport om uppdraget Utreda mobil lågtröskelverksamhet och Öka tillgängligheten till läkemedelsassisterad rehabilitering (LARO) i regionen, genom att erbjuda läkemedelsutdelning även i Fagersta, Köping och Sala. (RF24-2). De inleder med uppdraget, ger en bakgrund om opioidberoende och läkemedelsassisterad behandling, berättar hur LARO-mottagningen fungerar i dag samt går igenom åtgärder för att öka tillgängligheten till LARO. De diskuterar frågan om man kan ha LARO i en mobil lågtröskelmottagning men avråder från denna lösning.
  De går över till mobil lågtröskelverksamhet och tar bland annat upp uppdraget, hur lågtröskelmottagningen fungerar i dag, argument för sprututbytesverksamhet, mål om bekämpning av hepatit A, B och C samt behovet av lågtröskelverksamhet i länet. De tar upp erfarenheter i andra regioner av mobila lågtröskelverksamheter, som då utgör ett komplement till fast verksamhet, och diskuterar hur en helt mobil verksamhet skulle kunna utformas. Vissa funktioner kräver dock en fast lokal. De tar också upp argument kring en mobil lösning samt total kostnad som beräknas bli högre än kostnaden för dagens fasta anläggning.
  Nämnden diskuterar hur många som finns på lågtröskelmottagningen för närvarande.
• Roger Ärleskog informerar om uppdraget Ta fram förslag på intäktsökningar för regionen och arbeta för att öka regionens intäkter (RF23-30). Han ger en kort bakgrund och tar sedan upp ett antal åtgärder, bland annat försäljning av strålbehandling, ökat utbud av rättspsykiatrivårdplatser, försäljning av ortopediska slutenvårdsoperationer, bildgranskning inom bröstradiologi samt försäljning av fysiologtjänster.
  Nämnden diskuterar bland annat kostnader för åtgärder före och efter operation hos privata vårdgivare och möjlighet att sälja vård till andra regioner, samt hur beslut fattas efter genomförda uppdrag.

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2024-09-25 § 116 fick hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att på nämnden i december redovisa det pågående arbetet med uppdraget att se över förvaltningens intäkter.

Återrapporten redovisas under punkten muntlig information.

I reglementet för internkontroll anges att regionstyrelsen och nämnder årligen ska upprätta en särskild plan för granskning och uppföljning av internkontroll. Kontrollplanen ska inarbetas i förvaltningsplanen och rapporteras till nämnderna och regionstyrelsen i samband med delårsrapport 2. En samlad granskningsrapport rapporteras till regionstyrelsen efter delårsrapport 2. Fastställande av internkontrollplan sker i samband med nämndens beslut om förvaltningsplan.

Regionen förverkligar den politiska vilja som uttrycks av regionfullmäktige med hjälp av mål- och uppdragsstyrning. Styrsignalerna dokumenteras och förmedlas i dokumentkedjan regionplan, förvaltningsplan och verksamhetsplan. Redovisad förvaltningsplan utgår från Regionplan 2025–2027. I förvaltningsplanen beskrivs vilka åtgärder som ska genomföras för att förverkliga mål och uppdrag givna av regionfullmäktige och hälso- och sjukvårdsnämnd, i syfte att uppnå hög kvalitet, god arbetsmiljö och kompetensförsörjning och hållbar ekonomi.

I planen fastställs förvaltningens ekonomiska förutsättningar med uppgift om ramar, ersättning, investeringar och budget. Planen ligger till grund för nämndens löpande uppföljning av mål, uppdrag och genomförande. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har i uppdrag att långsiktigt nå en hållbar kostnadsutveckling som leder till balans mellan verksamhet och finansiering.

Förvaltningsplanen för 2025 visar ett underskott på –750 miljoner kronor. Möjligheten att hantera detta underskott utan att påverka kvalitet, produktion och tillgänglighet är begränsad. Trots sänkta pensionskostnader och reducering av antalet årsarbetare kvarstår ett behov av underskott även för 2025.

Den angivna obalansen redovisas som en reducering av personalkostnader inom Förvaltningsledningen, vilket möjliggör en mer realistisk budgetering för övriga driftområden. Detta ger chefer incitament att arbeta med utveckling och effektivisering för att nå en budget i balans.

För att uppnå en långsiktigt ekonomiskt hållbar hälso- och sjukvård krävs strukturella förändringar och nya arbetssätt. Ett första steg är taget genom att i förvaltningsplanen reducera antalet årsarbetare jämfört med budget 2023.

Beslutet om en konkretiserad målbild för 2029 har resulterat i en tydlig färdplan och målsättning. Ekonomiska effekter av kommande åtgärder redovisas i budgetförändringar kommande år.

Några specifika åtgärder inom målbilden för hälso- och sjukvården 2029 inkluderar:

• Förändringar i jourmottagningens öppettider och uppdrag.
• Omvandling till Närakut i Köping och koncentrerat specialiserat akutflöde till Västerås.
• Omfördelning av röntgenpersonal för att genomföra fler CT i Köping.
• Lägre lokalkostnader för laboratorie- och röntgenverksamhet genom samlokalisering i Fagersta.

Förvaltningens fortsatta plan är kopplad till beslutet gällande ekonomisk åtgärdsplan kostnadsreduceringar 2025-2029. Kommande år beräknas vårdplatsantalet kunna reduceras till förmån av satsningar inom primärvården. Även målet om att verksamheten skall blir oberoende av externt inhyrd personal beskrivs som max 1 % av personalkostnaderna 2026 samt 0,5 % 2027.

Trots full effekt av ovanstående insatser är bedömningen att hälso- och sjukvårdsförvaltningen inte kommer att vara i ekonomisk balans 2029, under förutsättning att de ekonomiska förutsättningarna utfaller enligt prognosen. Dock är planerbarhet och prognos osäker så långt fram i tiden. 

Förvaltningsplanen sträcker sig till 2027, för att nå balans skulle uppdrag från fullmäktige krävas eftersom det skulle innebära stora struktur-, kvalitets- och utbudsförändringar och eftersom det skulle påverka flera nämnder och regionen som helhet. Åtgärder i den omfattningen ligger utanför nämndens mandat. 

Förvaltningsplanen är en rullande treårsplan där det andra och det tredje året utgör ingång i kommande årsplaner. Hälso- och sjukvårdsnämnden äger rätt att revidera förvaltningsplanen.

Operationskliniken i Västerås har kapacitetsproblem och långa väntelistor, vilket leder till behov av att köpa mycket vård för att uppfylla vårdgarantin. Genom att använda statsbidrag för tillgänglighet till att öka kapaciteten på operation skapas möjlighet till förbättrad tillgänglighet och ekonomisk effekthemtagning genom minskad köpt vård. Efter ett år beräknas effekthemtagningen finansiera utökningen, utan behov av statsbidrag.

I regeringens proposition 2023/24:158 Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård föreslås att åldersgränsen för den avgiftsfria barn och ungdomstandvården ska sänkas från 23 till 19 år. Lagändringarna ska träda i kraft 1 januari 2025, förutsatt att riksdagen fattar beslut i enlighet med regeringens förslag. 

Samtidigt som åldern sänks för avgiftsfri tandvård införs övergångsregler för att det ska vara möjligt för patienter att under särskilda förutsättningar slutföra vissa behandlingsåtgärder avgiftsfritt efter årsskiftet 2024 även om patienten fyllt 19 år. Övergångsreglerna är framför allt aktuella för behandlingsåtgärder som tar längre tid. Det handlar främst om åtgärder inom tandregelringsvården och specialisttandvården, men kan också gälla sådant som lagningar och rotfyllningar. Förutsättningen är att tandbehandling har beslutats vara avgiftsfri enligt regionens regelverk för avgiftsfri tandvård gällande före 1 januari 2025 och att den är slutförd senast den 31 december det år patienten fyller 23 år.  

SKR:s tandvårdsnätverk, med stöd av jurister på SKR, har tagit fram en vägledning gällande de övergångsregler som framgår av den aktuella propositionen med syfte att hitta en gemensam tolkning av vad dessa innebär för regionerna. Varje region behöver därefter fatta sina egna beslut om tolkningen. Region Västmanland har med stöd av denna vägledning tagit fram lokala anvisningar för tillämpningen av övergångsregler. 

Inga övriga frågor framställs.

Ordförande önskar nämnden och berörda tjänstepersoner god jul och gott nytt år och tackar för goda insatser under året.

Andre vice ordförande önskar ordförande detsamma å nämndens vägnar.